Krig

För några månader sedan tog jag beslutet att börja blogga igen. Den främsta orsaken till beslutet var att jag under sommaren bestämde mig för att springa Berlin Marathon 2009, att skriva då och då tilltalar mig. Jag vet av erfarenhet att det är intressant att efter uppnått mål titta tillbaka på vad man tänkt och gjort.

I september i år fick jag ont i mitt högerknä: det har diagnostiserat som löparknä. Jag har därför inte kunnat springa på mer än tre månader och fram till för någon vecka kunde jag inte ta längre promenader. Jag har strechat, ätit antiinflamatoriska mediciner, skaffat specialgjorda sulor för mina fötter, ligger på spikmatta varje dag: Alla dessa åtgärder har lindrat smärtan men inte tagit bort problemet. Sedan några veckor får jag massage en gång i veckan och två gånger i veckan går jag till en fysioterapeft. Jag hoppas att det kommer ge resultat

Det har varit en annorlunda höst. Jag har blivit pappa och min mamma har gått bort. Jag har saknat löpningen enormt mycket. Jag har saknat att ladda ur kroppen. Jag har prövat att cykla sista veckan och det gör inte ont längre och därför skall jag börja cykla till jobbet.

Sedan en vecka tillbaka är mitt nya land involverad i vad som skulle kunna kallas krig. Landets ledning tog beslut att försöka näpsa Hamas en gång för alla. Det är svårt att säga om det kommer att ge de resultat man önskar.
Det som sker i södra Israel och i Gaza är allt annat än trevligt och när jag läser svensk media och diverse bloggar saknar jag humanismen. Det är få som pratar om de människor som drabbats och har drabbats. Det har blivit viktigare att ta ställning än något annat och därför har också förmågan att känna medmänsklighet och förståelse totalt försvunnit

Jag tänker inte ge en djupanalys av situationen utan det enda jag kan skriva är att det alltid finns en annan lösning på ett problem än den som verkar vara den mest uppenbara. Personligen tror jag att våld sällan är den bästa lösningen men nu är vi i en sådan situation och i min lilla värld hoppas jag att raketerna inte kommer att nå till Tel Aviv där jag bor. Inte bara för min skull utan också för de som bor i Gaza.


Läs även andra bloggares åsikter om Israel, Gaza, Hamas, Krig, Runners Knee

Arcoxia

I onsdags var jag hos ortopeden. Efter att pratat och gått igenom orsakerna till min smärta började han klämma, trycka och bända mitt onda ben. Efter denna tortyr informerade han mig att jag har löparknä, eller som han sa, i mitt fall skulle han vilja kalla det löparben: Höften, knäet och foten. Han skickade iväg mig med ett recept för 14 dagars intag av Arcoxia 90mg, detta antiinflamatoriska preparat skall göra underverk sa han. Dessutom fick jag ett papper som jag skall ta med mig till någon butik som gör inläggssulor. Han uppmanade mig också att inte belasta benet de närmaste dagarna men sedan är det bara att sätta igång att träna igen.

Jag gick där ifrån glad och med känslan att det kanske finns ett slut på smärtan och att jag kan börja göra det jag tycker är det bland det roligaste jag vet: springa.
Jag vet inte om jag kommer att kunna springa Dead Sea Half marathon den 21 februari eller Tel Aviv marathon 24 april men jag tänker göra ett ärligt försök att deltaga på något sätt, kanske det bara blir 10 kilometers loppen. Det jag är rädd för att jag skall göra som jag många gånger gjort, starta för hårt och ignorera signalerna av smärta. Jag skall försöka hålla tillbaka och det som är bra i Israel är att det oftast inte är så hårt tryck på loppen och du kan anmäla dig fram till två veckor innan starten.

De som vill ha en annorlunda löpupplevelse borde ta chansen att komma och springa något av dessa två lopp. Från och med den 17 februari flyger SAS en gång i veckan till Israel. Surfa in på Sabra Express och boka en resa nu.

New Balance 903

När jag cyklade till Pro Sport (löparbutik) i Tel Aviv i förmiddags hade jag inte en tanke på att köpa ett par New Balance igen. Jag är inte hundra procent nöjd med de 1061 jag köpte på Löplabbet i Stockholm i september förra året. Jag har aldrig känt att de är perfekta. Jag kan inte bara skylla på Löplabbet utan måste lägga en del av skulden på mig själv.
Den skuld jag kan lägga på försäljaren var att han hävdade väldigt bestämt att jag är plattfot och att jag springer neutralt. Jag kan klandra mig själv för att jag inte gick till en annan butik och dubbelkollade och att jag inte lyssnade på mig själv när jag prövade 1061orna: Jag minns att vänster foten satt bra men högern inte så bra.
När jag sedan kom igång och började springa i dem fick jag ganska snart ont i vaderna men det gick över men sedan fick jag ont i högerfoten. En smärta som var lite oroande men eftersom den försvann i långa perioder tänkte jag att jag bara var otränad. Några månader senare började jag få ont i höger skinka. En smärta som var obehaglig men jag lärde mig att den för det mesta försvann efter ett par kilometers löpning.

På Prosport fick jag stå på en platta som var kopplad till en dator: Jag är inte plattfot.
Sedan fick jag springa på löpbandet barfota och mina fötter filmades: Jag pronerar lätt och behöver därför en annan typ av skor: Jag prövade en massa skor: Eftersom jag har breda fötter vill de alltid ge mig de mest breda men jag vill ha skor som smiter åt lite om foten. Jag valde mellan ett par Saucony, som var väldigt stabila och mycket sko och som var behagliga att springa med, och ett par New Balance 903: 266 gram sko: De kändes inte riktigt lika stabila men gud så sköna de är. Jag köpte 903. Jag tror att jag har gjort ett bra köp men det lär jag inte få veta förrän jag har sprungit några mil i dem.

Den 7 november så är det dags för Tel Aviv halv marathon. Jag hade hoppas att kunna delta men det blir inget av det i år heller. Förra året var jag däckad i ett elakartat virus och i år mår inte benet bra. Om inget hindrar mig står jag på startlinjen 2009.

Youtube

Jag är så trött. Att bli småbarnbarnsförälder tar på krafterna men trots tröttheten är det värt det. Jag trodde aldrig jag skulle bli förälder och faktum är att jag inte ville det men nu har jag svårt att tänka mig att inte vara det.

När det gäller löpningen springer jag i mitt huvud och letar övningar och förklaringar på internet om IT-senan och närliggande områden. Det är fascinerande hur mycket det är skrivet på nätet och hur mycket information det faktiskt går att få genom Youtube: Jag har sett några filmer där och har lärt mig en del.
Mitt ben är dock inte bättre utan snarare tvärtom: Det har blivit värre de senaste dagarna efter jag kom tillbaka till jobbet. Att sitta framför en dator hela dagarna gör ingen smidigare

Röntgen

I morse röntgade jag mitt höger knä och höft. Jag har ännu inte fått doktorns utlåtande. Jag skall träffa honom nästa vecka. De senaste veckorna har vi firat allehanda högtider i Israel och därför arbetar folk inte som vanligt och därav den långa väntetiden. Utifrån CDn som jag fick ser dock mitt knä och bäcken normala ut men min kunskap om skelett är ytterst begränsat så vi får se vad jag får för utlåtande nästa vecka.
Jag tror, trots att jag förmodligen inte kan springa nästa vecka, att jag skall gå och kolla in nya skor. Det känns som jag behöver lite tröst.

På grund av den oerhört viktiga nyheten om Idol på TV4 och den konflikt som uppstått mellan två medarbetare på kanalen om judar, antisemitism, koncentrationsläger och elitism funderar jag som mest på ett inlägg om antisemitism.

Saknad

Det är i mitten på oktober och temperaturen börjar bli behaglig, luftfuktigheten inte så hög. Det är nu det börjar bli behagligt att springa. Det är nu som det går att se om träningen som bedrivits de senaste månaderna faktiskt gett resultat: Både i Berlin i juli och i Sverige i september fick jag besked att min träning gett resultat. Tydligast var det i Berlin eftersom jag inte gick sönder. Pulsen var låg, farten var hög. I Sverige sprang jag runt 5:30 per kilometer men med cirka 10-15 spm mindre: Under sommaren i Israel har mina kilometer tider legat på runt 6:10 med en puls på runt 165. Det är lätt att inse att värme och hög luftfuktighet tar ut sin rätt.

De senaste två dagarna har saknaden av att springa varit påtaglig. Jag hade gärna tagit en rask promenad men mitt knä börjar värka även när jag går just nu. Jag funderar på och söker olika sätt att rehab träna knäet och jag hoppas att det ger reslutat.

Löparknä

Jag har springförbud sedan en vecka. Jag besökte en ortoped och han sa att jag bör vila i 3-4 veckor. Orsaken till förbudet är att jag har ont i mitt högra knä. Jag har haft ont i mitt höger ben från och till sedan mars men det är inget som jag inte har kunnat stretchat bort men så var jag i Sverige och där övergick värken till full smärta. Det började när jag sprang i vid Hägerstensåsen: Det var inga flacka partier där utan allt gick upp och ned och det var inte mer än 10 grader i luften, för ben som är vana att springa i 25-30 graders värme var det en chock. Mina muskler var stela. Nästa löppass avverkade jag på en skogsväg utanför Västerås. Jag sprang 4 kilometer en väg och när jag vände tillbaka för att springa hem så började det värka något så fruktansvärt på utsidan av högerknäet men i min enfald trodde jag att det skulle gå över så jag fortsatte. Efter någon kilometer av haltande löpning insåg jag att det var lika bra att avsluta och gå hem.

Under min resterande Sverigevistelse gjorde jag några försök att springa men det gick inte.
Nu har jag varit hemma i Israel i sedan tre veckor. Jag har sprungit två gånger. Båda gångerna med smärta. Det kanske inte varit det smartaste men dessa gånger kan jag inte annat än glädjas åt min dumhet. För två veckors sedan föddes vår son. Han föddes fem veckor för tidigt och var allvarligt sjuk. Det var väldigt stressigt och löpningen lättade på trycket och hjälpte mig att se nyktert på tillvaron.
Nu är han hemma och mår bra.

På söndag skall jag röntga mitt knä. Min doktor vill utesluta andra knäskador.
Jag tror att jag fått detta problem på grund av några orsaker; Olika längd på benen, skor som inte sitter perfekt, (skall pröva ut nya när jag kan springa normalt igen), korta sättes och bakre lår muskler. Det finns säkert flera orsaker.

Jag är inte orolig. Jag vet att jag kommer att bli bra från detta.